Dag 40

 
 
Onsdagen den 5 november
Jag näst intill störtade upp när jag vaknade för att gå ner och hänga min tvätt. Solen hade ännu inte riktigt stigit men jag behövde få upp tvätten så att mina träningstights kunde bli torra så snabbt som möjligt. Vid halv nio var de fortfarande blöta men jag drog på mig dem ändå och gick. Som tur var torkade dem rätt snabbt när jag gick min 2,2 kilometer långa promenad till Liege som bor något kvarter från stranden. Väl framme började lektionen på en gång. Liege presenterade mig för några barnböcker som vi gick igenom. Allt som vi gjorde har jag fått i läxa att öva på till nästa gång. Hon var snäll och duktig, tydlig och hjälpsam. Tror att det kan gå bra med henne som lärare. Efter en timme kom hennes nästa elev, en kille i 25 års åldern som hade engelska lektioner med Liege. Så då tog jag samma promenad hem, men sprang lite snabbt in på en farmacia och köpte mig ett nagellack. Mina händer har känts lite färglösa och nagellack här är något extremt billigt. En vanlig flaska bra nagellack kostar ca 3 reais här, vilket är 9 svenska kronor. Så nu är mina naglar tomatröda. Tycker bäst om röda naglar, fast kanske lite mörkare en tomatrött men det känns bra det med. 
 
Hemma var bara Jaquie, som förberedde lunchen. Ana och Daniel kom hem en timme senare och vi åt lunch. Efter det hade jag och Ana rätt så bråttom in till kontoret. Det var nämligen 70 stycken studenter på besök från ett universitet i Florianopolis. Studenterna var uppdelade i grupper så en var hos Selma och åt medan den andra var på Centro Ecológico. På förmiddagen hade båda grupperna besökt ekologiska skogsjordbruk. Vi mötte upp ena gruppen på kontoret och visade dem vägen till en skola i Três Cachoeiras. Det för att visa samarbetet Centro Ecológico har med skolorna och på vilket sätt bönderna är involverade i barnens utbildning. Det visades film, sjöngs och skojades. Barnen var riktigt nyfikna på de stora studenterna och frågade mycket. En rundtur på skolan och sen açaí, den version av juicen som de bjuder barnen på när det inte är så varmt ute. Jag fick aldrig någon chans att presentera mig, bara lärarna för skolan och universitetet visste vem jag var. Studenterna tittade lite konstigt på mig när jag gick runt och fotade deras visit men ingen vågade fråga. Och barnen trodde att jag tillhörde studenterna. Vid fyra begav sig studenterna av för att åka till Porto Alegre där de skulle sova för natten. Motsatt till Florianopolis ja, men jag torr att de skulle besöka något museum dagen efter. 
 
Ana skjutsade mig till Três Cachoeiras centrum, där vi först gjorde ett snabbt stopp på Coopet (kooperativbutiken) och sen lämnade hon av mig hos Giselle som inte bor långt därifrån. Jag lämnade min ryggsäck där och sen gick vi ner till fiket nedanför. G verkade vara en stammis då personalen skämtade med henne hela tiden och redan visste vad hon skulle ha. Själv tog jag fikets egna kaffe som var riktigt god tillsammans med en pão do queijo. Jag och G kom överens om att lära varandra de olika språken. Jag ska lära henne engelska och hon ska lära mig portugisiska. Visade sig att hon är utbildad lärare i portugisiska och älskar grammatik. Tror aldrig att jag träffat någon som älskar det, själv är jag inte största fanet ut av det. Men under hela kvällen hade vi riktigt långa, roliga och intressanta diskussioner om just grammatik. Efter fikat gick vi upp och pluggade de olika språken tillsammans, vilket gjorde det mycket roligare. Jag kom dit vid 17 tiden och när jag tittade på klockan nästa gång trodde jag att den var runt sju, fast i själva verket var nio. Tiden går snabbt när man har roligt. Vi lagade en snabb liten middag, ris och kyckling, inte alls avancerat då G inte tycker om att laga mat. Hennes dotter sov hos sin farmor och farfar medan hennes man Rogerío (uttalas Hocherio) precis åkt till Ipê, så vi var ensamma hemma. Vi pluggade ett tag till efter den sena middagen samtidigt som vi halvtittade på Flamengo som spelade mot São Paulo. I halvlek gick jag och la mig och då stod det 1-1, en spännande match. 
 
Jag sov i Beatrizs, Giselles dotters, säng. Den var smal och stod rakt ut från väggen. Lite ovant då jag alltid sovit mot en vägg. Dessutom var den något oerhört mjuk, vilket gjorde att man höll på att rulla ut då den vek sig åt ett håll när den var så smal. Men trött var jag och somnade på en gång.
 
 
 
 
 
 

Kommentarer:

1 Susanna Maria J:

skriven

Vilken mysig fika bild den översta var :D

Kommentera här: