tuvas brasil

Förmiddagarna börjar likna varandra allt mer. Vi åker in till kontoret och jobbar där ett tag. Idag var ingen skillnad. Vi åkte sedan hem och åt lunch hemma. Till eftermiddagen däremot åkte jag och Ana ganska långt söderut, för att närvara på en "premiär". Det var nämligen så att några kvinnor ur kvinnorörelsen (O Movimiento das Mulheres) i en kommun (kommer tyvärr inte ihåg namnet) hade byggt klart sitt nya hus. Det gamla huset stod strax bakom och såg mest ut som ett ruckel. Denna lilla grupp av kvinnor från den väldigt stora kvinnorörelsen har en stor betydelse för den lokala befolkningen. De driver nämligen ett eget litet alternativt apotek, med mediciner de gjort själva från en massa olika växter. Vad Ana berättade hjälper de hushållen runt om i samhället mycket genom det då det är mycket billigare än att gå till en vanlig doktor. Så de går till kvinnorna först och sen till doktorn. 

 

Men den här dagen samlades det flera kvinnor från andra kommuner hos denna grupp för att fira det nya huset. Det började med att alla 15 kvinnor presenterade sig och jag lyckades presentera mig själv riktigt bra, om vem jag var, var jag kom ifrån och vad jag gjorde. Sedan började det pratas hit och dit. Mycket snabbt och på märkliga dialekter. Egentligen skedde samtalet mellan 5 kvinnor, som pratade högt för att överrösta varandra. Alla andra satt bredvid och lyssnade. Ibland undrade jag om de diskuterade riktigt seriösa och allvarliga saker, men i nästa sekund utbrast alla i skratt. Under mötet skickades koppen med mate (brasilianskt te, läs matche) runt bland alla kvinnor. Starkt och nästan så varmt att det nästan inte gick att dricka. Men riktigt gott. När mötet var över blev det kalas. Alla tog fram det de hade haft med sig. Några kaffe, andra pão de queijo (ostbröd, vilket jag är riktigt svag för), jordgubbsjuice, guraraná, tårta, kakor och en massa annat. Brasilianare älskar söta saker! Jag däremot tycker att deras sötsaker är för söta så jag äter de inte. Dock slank ett par pão de queijo ner. 

 

Under natten hade myggor käkat upp mina armar, så var femte minut på mötet satt jag och smörjde in betten med xylocain för att undvika att klia. Detta var något som en av kvinnorna la märke till och kom fram till mig efter med en liten svart burk (en sån man hade film i förr i tiden, typ 20 år sen). I den låg en snorliknande salva som var till just myggbett. Och det var himmlen. Fick det att sluta klia på en gång! Dumt nog var burken inte riktigt tät så jag kunde inte lägga den i väskan utan var tvungen att hålla i den lilla burken hela tiden, upprätt. Så när vi var på väg hem var Ana tvungen att stanna och utföra ett ärende. När hon öppnade en av bildörrarna flög det ut en massa papper i den starka vinden och vi var tvungna att springa runt och samla in dem. I samma veva tappade jag burken och glömde bort den. När jag kom hem letade jag desperat efter den i både väska och bil men icke sa nicke. Den ligger nu kvar på parkeringen... 

 

Nu till kvällen gick vi till gymmet. Tycker bara mer och mer om det. Idag var det ben som gällde, vilket är min favorit. Den där jobbiga men sköna känslan efteråt när det känns som om knäna ska vika sig vilken sekund som helst är den absolut bästa. Efteråt var det dock inte direkt hem för att dö i soffan som gällde. Nej, för mina springbyxor har gått sönder, så gjorde ett besök i gymmets klädaffär. Själva gymmet ägs av ett par. Mannen, Casio (men inte den instruktören jag tränar med, det finns två Casio på gymmet) är alltid på gymmet, han är lång, kraftig och ser så underbart snäll. Som en stor teddybjörn typ. Plus att han är riktigt snäll och kunnig i det han gör. Kvinnan som jag tyvärr inte kommer ihåg vad hon heter är bland de mest vältränade personerna jag träffat, utan att det ser fult ut. Tvärtom, hon är riktigt snygg. Tänk er alla fitspo bilder på tumblr där det står "Do you squat?", så ser hon ut. Egentligen har hon nog den kroppen som är det brasilianska idealet. Och så är hon riktigt trevlig och kunnig i det hon gör också. Har inte sett henne lika mycket ute i gymmet men när jag sett henne så har hon varit riktigt hjälpsam och pushat de som tränat väldigt bra.

 

Hon följde med oss in i affären och hjälpte mig välja ut träningstights. Och här i brasilien är träningsmodet väldigt annorlunda. Visst är det modernt med färgglada plagg i Sverige men i Brasilien är det gånger 100. Det ska helst vara en massa färg och mönster på det. Och det kan vara lla slags mönster, på ett och samma plagg. Så även om den ser lite knasigt ut så blir man väldigt glad utav det, iaf jag. Jag gillar att det är lite knäppt och annorlunda. Så jag fick med mig hem sex stycken olika tights, för att testa och sen köpa de jag tycker bäst om (Ja de på gymmet är riktigt sjyssta och låter mig ta hem dem utan att ha köpt de i förväg).  Har nu två favoriter som jag tänker köpa. Ett par är riktigt färgglada och har mönster av fjädrar och leopard. Förutom att de är fantastiskt sköna och rätt knäppa (men fina) så har jag valt de bara för retas med mamma som jag tror kommer ogilla dem starkt. Det andra paret är helt grått. Men det är en fullbodysuit som är så skön! Dock är det en storlek för stor så måste byta den. Men älskar den. Resten ska jag lämna tillbaka. Bild på dem får ni imorgon! 

 

Boa noite!