Nu efter en och en halv vecka kan jag enklare berätta om vad det är jag egentligen gör här i Brasilien. Jag praktiserar på organisationen Centro Ecológico som verkar mest i delstaten Rio Grande do Sul men även i Santa Catarina, i södra Brasilien. Ana och Laercio, som jag bor hos, är var några av dem som grundade organisationen. Dem träffade varandra på universitetet där båda utbildade sig till agronomer på åttiotalet. Vid samma tidpunkt började konsekvenserna av den så kallade gröna revolutionen- då utvecklingsländer uppmanades att använda kemiska bekämpningsmedel för att maximera skördarna och mätta alla hungriga- synas. Bland annat så föddes bebisar med fruktansvärda missbildningar och bönder drabbades av svår cancer. Många trodde att det var guds vilja eller att det hade med generna att göra. Ana och Laércio trodde dock att det måste ha en mer rimlig förklaring och misstänkte att det var bekämpningsmedlerna som var boven i dramat, vilket gjorde att de började ifrågasätta det oekologiska jordbruket. Men lärarna på universitetet tyckte de bara var galna som påstod något sådant.
Ana och Laércio började hjälpa bönder med teknisk rådgivning tillsammans med några andra som tänkte i samma banor som dem. De blev större och så skapades Centro Ecológico.
Centro Ecologico förespråkar ett annat sätt att odla. Det kallas skogsjordbruk eller agroforestry (naturskyddsföreningen försöker döpa om det till trädjordbruk, vet inte varför) och är en komplex teknik som går ut på att härma regnskogens system, där olika grödor växer i olika skikt. Exempelvis kan lågväxande açaibuskar varvas med mellanhöga bananplantor som får skugga av högre träd. Arterna samspelar med varandra på sätt som gör att bonden kan odla utan både gift och konstgödsel. Alltså odlar bonden efter naturliga mönster. Går du in i en agroforestry odling märker du det inte riktigt, för det ser ut som en vanlig skog. Det finns många fördelar med agroforestry men bland annat bidrar det till en högre biologisk mångfald, minskade koldioxidutsläpp och bättre levnadsförhållande hos bönderna.
Bönderna slipper inte bara att utsätta sig för giftiga kemikalier, utan med agroforestry så har de möjligheten till att kunna försörja sig själva. Istället för att bara plantera till exempel kaffe, så planterar de även bananer, açai, maracujá, rötter, kål, sallad, potatis och tomater. De kan blanda lite hej vilt egentligen och bestämma helt själva. Det gör att de kan bli helt självförsörjande på mat. Samtidigt blir de inte lika beroende av kaffemarknaden eller om de får en dålig skörd på kaffebönorna, för då har de flera olika produkter som de kan sälja och försörja sig ekonomiskt på istället. Bilden här under är ett exempel på agroforestry. Det är från när jag var på en gård och hjälpte till. Nu vet jag tyvärr inte exakt vad för växter och träd som stod här men det var mitt i deras plantage. Vad skulle ni tro att det var om ni kom in här?
Runt om i Rio Grande do Sul har det även skapats, med Centro Ecológicos initiativ, marknader för bönder under helgerna. Som Bondens marknad på Söder, ni vet vid Skrapan? Det gör att bönderna inte längre behöver sälja till en så kallad andra hand. Den andra handen gör att bönderna får väldigt dåligt betalt. Med att sälja på marknaden har de själva kontrollen över priserna på sina produkter. Samtidigt som det gör bönderna gott blir det även en tjänst för konsumenterna. De får bättre koll på produkterna, hur de produceras och vem som gör det. Om man ska lägga på ytterligare en fördel är att maten produceras och säljs lokalt vilket gör att matmilen (transporten av maten) minskar vilket är bättre för miljön.
Centro Ecológico arbetar även med att engagera barn väldigt mycket i det ekologiska jordbruket. Bland annat så tar de skolor till bondgårdar och bönder till skolor, där barnen får lära sig om växter och miljö. Detta för att barnen ska få en bättre inställning till miljö och jordbruk men också för att minska den pågående urbaniseringen. Länge nu har det pågått en trend att flytta in till storstäderna, men den är inte hållbar längre då det inte finns tillräckligt med jobb i städerna och det blir färre lantbrukare som pressas till att producera ännu mer. Vilket är ohållbart.
Något jag ännu inte har upplevt men hört talas om är Centro Ecológicos fröbank. Jag tror att den ligger i Ipê som jag ska till om en månad. Brasilien har världens största GMO odlingar som är ett hot mot naturens ekosystem. Om GMO frön sprids ut i naturen riskerar naturliga arter att bli förvrängda och få nya egenskaper (tex potatis som kan odlas i minusgrader pga att den har en gen från en lax). Och jag tror att det är en av anledningarna till att Centro Ecológico skapade sin fröbank, där de förvarar fröer från massvis av olika växter och arter. På ryktesväg har jag hört att det även finns fröer av växter som är näst intill utrotade dessutom. Ska bli kul att få komma dit och se!
Men, det mest aktuella nu är att jag håller på att förbereda mig inför en presentation som jag ska ha i november. Den ska handla om svenska kooperativ. Jag har endast börjat min research men kommer förmodligen prata lite om Arla, LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) och Fram (En kooperativ handelsbutik). Arla är ju ett enormt stort kooperativ som ägs av bönderna så att inte prata om det vore ju ett misstag. Fram är en butikskedja, med två butiker i Göteborg, som bara säljer ekologiskt och rättvisemärkta varor. Tänkte att Fram kan vara en bra jämförelse med Eco Torres och Coopet som är två handelskooperativ här. Det hela är en spännande utmaning i alla fall!
Jag skriver även brev till vängruppen på Framtidsjorden i Sverige. Det gör jag för att uppdatera dem om vad som pågår på Centro Egológico. Varför vill dem veta det? Jo, för att de stödjer Centro Ecológicos arbete genom stöd från SIDA. Och det vore ju hemskt tråkigt om det upphörde på grund av brist på uppdateringar!
Hoppas på att ni har fått en lite bättre blick på vart jag är och vad jag gör.
Måste medge att lite text är taget och delvis ändrat från Naturskyddsföreningen, men det är bara för att de skrev en så bra artikel om Ana, Laércio och Centro Ecológico. .