Favelan Santa Marta
Fredagen den 3 oktober
En underbar frukost med vy ut mot ipanema. Bättre kan det inte bli. Men det var inte så att vi hade jättemycket tid till att njuta. Tidig morgon, tidig avgång. Mot Santa Marta! Dagens stora aktivitet var att besöka favelan Santa Marta som slingrar upp för berget strax under Corcovado. Där träffade vi Sheila som är född och uppväxt i favelan. Dock är hon ovanligt berest och välutbildad. Bland annat har hon rest i Sverige ett tag och kan lite svenska. Hon har även jobbat med en kompis till oss och på så sätt känner pappa henne. Och vilken eldsjäl hon är. Hon verkligen strålar av glädje men kan i nästa sekund vara fullt seriös, vilket gör att hennes berättande är fängslande. Sedan har hon ju en massa att berätta om också.
Santa Marta har inte haft någon regerande knarkliga i favelan sen 2008, då polisen gick in och körde ut Tredje kommandot som ligan hette. Sheila har haft en betydande roll för favelan då hon påverkat den mycket i sociala och miljöhållbarhetsfrågor. Det finns många turistbyråer runt om i Rio de Janeiro som har guidade turer runt om i olika favelor. Men ingen av de har lokala guider och kör dessutom runt i favelor som är osäkra. Santa Marta är en relativt säker favela, då gänget är utslängt, och Sheila är uppvuxen där så hon vet allt som hänt i favelan och hur nuläget ser ut. Hon vill inte bara visa en runt utan lära en hur favela livet går till, dess historia, kulturen och framtiden.
Vet inte riktigt hur jag ska berätta allt, för vill berätta precis allt som Sheila sa. Allt är så viktigt, spännande och lärorikt.
Kort (officiell) fakta om favelan (som Rio gärna skryter om):
- Den är känd för sina färgglada hus, vilket inte är något som befolkningen där har gjort. Det kom ett företag en dag och bara började måla. De frågade inte ens om befolkningen ville det eller skötte någon slags underhällning under senare år.
- Här har både Black Eyed Peas och Michael Jackson spelat in musikvideos. Skådespelaren Bradley Cooper har även varit där.
- Att det inte finns någon knarkliga där.
Kort (inofficiell) fakta om favelan:
- Varenda trappa och liten gränd har två namn. I evigheter har alla gränder och gator varit döpta av folket, men plötsligt en dag kom kommunen in och döpte om alltihop.
- En del företag köper ställen i favelan, skapar något som ser bra ut (tex bibliotek) så att de kan säga att de gör något gott i en favela. I verkligheten öppnar de upp och sen gör de inget mer.
- Att alla kändisar varit där gör att platser byter namn (av bland annat kommunen). Det gör också att många barn bara får höra om det men inte vad platserna hette innan och vad de betydde då. För det fanns ju en anledning till varför kändisarna kom dit från början.
Att gå runt i favelan var riktigt märkligt. Det var spännande och kul, men samtidigt obekvämt för man kommer så nära in på folks privatliv. Vilket Sheila också berättade, att bo i en favela betyder att man får ett väldigt litet privatliv, då man bokstavligt talat bor på varandra. Men alla man stötte på i gränderna hälsade och många stannade och pratade med Sheila. Vi gick halvvägs upp i favelan och tog sedan bergbanan (?!) upp till toppen. Santa Marta är den första favelan i Brasilien som har en bergbana, vilket är behövligt då det är en lång sträcka upp, brant och många trappsteg. Tänk att i andra favelor, som också klättrar upp för bergskanter, måste folk ta sig upp oavsett ålder, hälsotillstånd eller vikt på bagage de har.
Högst upp i favelan stannade vi en lång stund och pratade. Där hade polisen ett tillhåll vilket gjorde att vi pratade mycket om dem, framtiden och vad som hänt i favelan. När Tredje kommandot fortfarande regerade i favelan och polisen kom in för att röja upp, kunde ledarna komma springa in i vilket hus som helst och kräva att bli gömd. Det gjorde att polisen trodde att hela befolkningen beskyddade ligan, när det egentligen var så att befolkningen inte hade något val. De skulle bli dödade av ledarna om de inte gömde dem. Så trots att det gått sex år sen Tredje kommandot försvann så har befolkningen en dålig inställning till polisen i favelan, för de anklagar alla att vara brottslingar. I många favelor runt om i Rio och Brasilien blir oskyldiga människor dödade av polisen för att polisen har så många fördomar om favelafolket. Sheila berättade att det inte är ovanligt med poliser som dödat över 10 personer.
När vi stod där uppe kom det dock förbi två poliser med en kille i cirka 17 års åldern emellan sig förbi, med skarpt laddade vapen. Det visade sig att en liga från en annan favela hotar den killen, därav poliseskorten.
Sheila berättade även hur spänt det var i favelan inför valet. Rykten hade nått favelan att en ny knarkliga, ADA, planerade att inta Santa Marta. Detta gjorde att alla var extremt rädda och trodde att mycket berodde på hur valet skulle gå. Faktiskt hade det, två dagar innan vi var där, skett ett strömavbrott på kvällen i hela favelan. Så hela favelan låg i mörker och befolkningen blev vettskrämda. Det är nämligen så allt börjar, så ligor intar favelor. Men efter det hade inga ligamedlemmar eller andra tecken synts till. Valet är ju inte över än, det är en omgång till, själva president valet. Det står mellan Dilma och Aécio. Hoppas verkligen att ADA håller sig borta från Santa Marta.
Högst upp fanns också en fotbollsplan. Där får inga tjejer spela. Bara killar. Och just i den stunden spelade några killar när Sheila berättade det. Det enda jag ville göra då var att gå ner och spela skiten ur dem. Blev så sur! Något Sheila också hade varit. En gång hade hon lagt sig ner på planen i protest så att killarna inte kunde spela. Till slut fick hon och några tjejer 15 minuter att till att spela på, men mer har de inte fått. #jämställdheteniBrasilienpåtopp
Sen gick vi ner för hela backen. Fick se hus som rasat ihop och hur folket bygger när deras familjer växer (vilket går snabbt, många flickor blir gravida i 12-14 års åldern). Jag såg så mycket människor som jag skulle velat ta kort på, dokumentera deras liv i favelan, berätta deras historia. Men iom att privatlivet är så begränsat så får man inte ta kort på någon utan deras tillstånd. Och absolut inga kort på barn. Det är bara att acceptera, jag skulle känna precis samma sak om jag var deras situation. Gringas kommer och ta kort på en, inte så trevligt.
Herregud vad långt jag skrivit. Och jag har inte ens fått med en fjärdedel av allt som snurrar i min skalle angående favelan. Vad jag upplevde, vad jag tänkte, ja allt sånt! Ett riktigt minne för livet och en rik lärdom. Om ni någon gång åker till Rio (JA DET MÅSTE NI SOM INTE VARIT DÄR) så gå antingen in på Sheilas hemsida, Brazilidade, eller hör av er till mig så kan jag koppla ihop er. Blir så glad och motiverad bara tanken av Santa Marta och Sheila.
Ska hjälpa Sheila med hennes hemsida också som inte funkar riktigt som den ska, översättningarna vill inte fungera.Och jag har ju lite erfarenhet av hemsidor så ska se vad jag kan göra.
Vi åt sedan lunch tillsammans med Sheila och hennes (ybersöta) son. Gav henne marabou choklad som hon specifikt önskat från Sverige och en cykelpump. Efter det begav vi oss till Corcovado. Åkte upp med ännu en bergbana och hängde lite med Jesus. När vi kom ner hade solen gått ner och kyligt väder tagit över, så vi begav oss hem till hotellet för ett snabbt ombyte. Kvällen slutade med ris, bönor, farofa, god korv och guaraná på en mer klassisk brasiliansk restaurang i ett gatuhörn. En sista kväll med hela gänget, riktigt trevligt!
Här är några bilder men fler kommer senare då uppladdningarna av bilder tar enormt lång tid. Och det är så många bilder jag vill visa! Godnatt på er!
Titta bakom planken så ser ni något gult i cylindrar. Det är metall och aluminium burkar. Tänk att ha ett hus byggt på det.
Santa Marta från Corcovado.
