Dag 76

 
 
 
Fredagen den 12 december
Dagen började ungefär som en dagarna brukade i Torres, men slutade inte alls så. I och för sig har nästan alla dagar sett annorlunda ut men den här stod ut. På vägen in till kontoret pratade jag och Ana om hur vi skulle lägga upp eftermiddagen. Jag hade lite saker att fixa och köpa innan jag lämnade Torres. Det här var också min allra sista dag i Torres. Så en massa adjö var tvungen att sägas. På kontoret var allt lugnt och som vanligt däremot. Vi jobbade fram till tolv tiden och utan att jag märkte det hade Diana, ena receptionisten, försvunnit. Paula var på väg ut genom dörren när jag hajade till så jag sprang ut efter henne och sa hejdå. Strax efter det skulle vi åka, så jag passade på att tacka för alltihop och gav dem handdukar med älgar på. Sidelong, Nelson och Miriam var borta, så det var bara Cristiano, Giselle och Ana som var där. Hade alla varit där hade jag nog haft väldigt svårt att prata, rösten bröt sig en del. Jag sa hejdå till Cristiano, för Ana hade inte berättat för mig att vi skulle träffas senare. Jag, Ana och Giselle åkte till en restaurang vid en bensinmack i Três Cachoeiras. Där planerade vi eftermiddagen lite mer, för den skulle bli rätt rörig och stressad. Ana skulle nämligen ha en massa möten och göra saker samtidigt som jag behövde åka runt. 
 
Efter lunch åkte vi till banken i Três cachoeiras, där Giselle och Ana löste problem med Centro Ecológicos konto. Efter det åkte vi mot Torres. I bilen bestämde vi att Giselle skulle följa med mig under eftermiddagen, så vi fick umgås lite. Ana körde hem först Giselle så hon fick byta om och sedan åkte vi och lämnade en massa leksaker hos Anas vän. Leksaker som skulle bli julklappar till alla barnen i deras community. Efter det lämnade Ana av mig hemma så jag fick byta om till träningskläder. Hon själv åkte tillbaka för att slå in alla presenter. Giselle kom några minuter senare och hämtade upp mig. Vi åkte in till stan och utförde en massa ärenden. Bland annat köpa saker från Eco Torres, så som mate (te). Visade sig att butiken inte tar mitt kort så jag fick gå till banken och ta ut nya. Sedan åkte vi till café Nobel, ett café blandat med bokaffär. Där mötte vi Ana och efter ett tag dök även Liege upp. Jag kunde ju inte åka utan att säga hejdå till Liege. Vi drack kaffe och hade riktigt trevligt. Pratade om språk, svenska politiken och att Liege håller kurser för immigranter i och utanför Torres. Tydligen kommer det en del människor från bland annat Senegal, som inte kan ett ord portugisiska, franska eller engelska. Tufft att hålla språkkurser då! 
 
Rätt överraskad fick jag en present av Liege, en bok på portugisiska som tydligen ska vara skriven av en väldigt bra författare och vara lättläst. Av mig fick hon en marabou, frukt och mandel. Visade sig att hon ska till Sverige och Stockholm i juni nästa år (hon har en son som pluggar i uppsala) så vi sa att vi måste träffas när hon kommer. Någonstans i fikat var Ana tvungen att springa till nästa möte. Efter en timme var Liege tvungen att gå, men strax efter kom mannen som är ansvarig för EcoTorres och anslöt sig till mig och Giselle. Innan hade jag druckit en riktigt god cappuccino (inte en europeisk, en brasiliansk), som smakade lite som pepparkaka, men jag beställde även en fruktsallad då jag var tvungen att äta något innan. Ana kom, likaså en kvinna jag tidigare inte träffat och Rogerio med hans och Gieselles dotter Beatriz. Jag, Giselle och Beatriz tog bilen, åkte ett varv vid stranden och upp på fyrberget. Så jag kunde se hela Torres en sista gång. 
 
Giselle lämnade sedan av mig vid gymmet. Sista gympasset gick rätt bra, men jag var lite för stressad. Jag kom in på gymmet klockan sju och halv sju var det sagt att vi skulle äta middag. Men jag lugnade mig och lät träningen ta den tid den tog, för att undvika skador. Casio kortade även ner träningen med två övningar. Efter det var bara att säga hejdå till alla instruktörer på gymmet. Fick ett kort på Casio och Casio innan jag gick. När jag kom hem fanns det ingen tid till att stretcha och eftersvettas. In i duschen på en gång och sedan påklädning och ut genom dörren. 
 
Vi åkte till en av restaurangerna vid floden, nära stranden. Fiskrestaurang men de hade mycket annat också. Giselle, Rogerio, Beatriz och Cristiano kom. Det var trevligt och mysigt. Jag och Daniel delade på en stor köttbit som var fantastiskt god. Giselle var alldeles för snäll, som hon alltid är, och gav mig en hejdåpresent. En handduk med fotbollslaget Flamengo, som jag då i stunden uppfattade var Internacional, bara för att de retats med mig till att köpa något med internacional till mig. Ett par havaiianas, två små flaskor bananolja och ett portugisiskt lexikon. 
 
Det var en väldigt trevlig kväll, även om jag i slutet var väldigt trött efter alla ärenden, träning och farväl. Vid tio tiden sa jag det sista hejdået till Cristiano, Rogerio och Beatriz. Giselle skulle köra mig till bussen dagen efter. Lyckades bara bli tårögd, som tur var. Efter det åkte vi hem och jag gick och la mig på en gång. 

Kommentera här: