Dag 53

 
 
 
 
Tisdagen den 18 oktober
Jag och Ana åkte till kontoret på morgonen. Ana hade tidigare sagt att vi skulle åka när jag var klar, så jag satsade på den vanliga tiden vi brukar åka, 08.30. Men när vi begav oss körde Ana iväg som en dåre. Visade sig att hon hade bråttom iväg till kontoret och att hon egentligen velat åka tidigare. Behövs lite bättre kommunikation för det då...
 
Vi kom till kontoret och jag satte mig ner och började skriva en massa olika saker. De andra hade planeringsmöte. Elias och Marta kom lite senare för att delta i ett annat möte. Samtidigt kom Sofia och vi hann få lite tid att prata. Både jag och hon var rätt upprörda över artikeln av de fyra professorerna från SLU som publicerats i SvD. 
 
Sedan var det möte, som blev så långt att det pågick även in under lunchen. Ana och Cristiano åkte iväg rätt snabbt efter det, de skulle på något annat möte. Jag, Sofia och Marta begav oss till Luzia, Tobias, Paulo och Terecingas gård. Där väntade Paulo Bellé och en massa andra människor, bland annat bonden Tiriva. Dock hann jag aldrig hälsa på honom, han försvann ganska snabbt. Då det var riktigt stekande men fuktigt varmt satte vi oss inne i gårdens tillredningshus. Det hela visade sig vara en kurs i biodynamisk odling. Paulo Bellé talade om Waldorf skolan, antroprosofer, månen, solen och kosmisk energi. Sånt där som är rätt flummigt men fascinerande. 
 
Mitt i mötet kom ytterligare ett gäng människor, bland annat flera som var med på eventet när vi gjorde koncntrerad açaísaft i Três Forquilhas hos Eli och Celie. Jag tror att de var där av en annan anledning egentligen men de anslöt sig till mötet vilket gjorde att Paulo Bellé var tvungen att gå igenom alltihop igen. 
 
När mötet var över plockade alla med sig jord i varsin påse. Jord som Tobias förberett enligt dynamiskt jordbruk. Hur vet jag dock inte. Men alla fick lite och tog med sig till nästa plats. På vägen stannade vi till vid en affär för att vänta på några. Jag var törstig och passade på att springa in för att köpa vatten, likaså Sofia. Väl inne i affären hittade vi Guaraná, min absoluta favoritläsk, och jag kunde inte motstå tanken. Dessutom övertalade jag Sofia att köpa det då hon aldrig testat det förut. Och hon tyckte om det! Vidare åkte vi till en av deltagarna i kursens marker, som redan hade biodynamiskt jordbrukssystem. Där började de gräva ett hål i marken i bananplantagen, mitte emellan ett stort figueira träd (slags fikonträd fast utan frukt) och en kompost. Jag började undra vad de letade efter när jag såg stora vita rötter sticka upp ur jorden. Dessa började alla ta upp. Och rötter var det ju inte, nej det var kohorn som legat nergrävda. När de grävts upp sökte vi skuggan under trädet och alla började försöka få ut jorden som var innuti de ihåliga hornen. Sofia förklarade för mig att de finns de som stoppar i en massa örter i horn och gräver ner för ett bättre jordbruk. Men det såg inte ut att ligga några örter i de här. Paulo Bellé drog mig åt sidan och förklarade vad det hela var. Vet dock inte om jag uppfattade allt rätt däremot. Men hornen var nedgrävda vertikalt med hålen neråt, så att rötter kunde växa inuti dem på ett speciellt sätt. Han sa att det skulle bli som föda, eller näring, åt figueiran, vilket jag tyckte lät lite konstigt. Senare på kvällen när jag skypade hem sa pappa att Paulo måste menat kalken i hornen som ger näring till trädet. Kalk är viktigt inom jordbruk, nästan alla bönder oavsett ekologiska eller konventionella tillsätter det i sina jordar, om en på lite olika sätt. Något jag inte tänkte på där på plats. 
 
När alla horn var tömda flyttades fokusen till komposten som diskuterades en hel del. Hur jorden var, vad som växte i den, hur mycket mask fanns, hur utsatt den var för väder och så vidare. Sedan började alla hälla upp hönsgödsel i varsin 3 liters flaska och ta varsin del utav den jord som kommit ut ur hornen. Jag var nog den enda som inte tog till mitt hushåll. Marta tog med till hennes. Efter det åkte vi hem. Jag var rätt lagom trött och hade snudden på huvudvärk.
 
När jag kom hem skypade jag med mamma och pappa som tittade på Frankrike-Sverige i vardagsrummet. Vi pratade om möjligheter till att utöka mitt visum, något jag funderat en hel del över. Men jag kunde inte bestämma mig för någonting då så jag sov på det istället. 
 
 

Kommentera här: